Församlingens historia
Det började 1871
Mosaiska Församlingen i Malmö grundades 1871. Det var den femte judiska församlingen i Sverige vid sidan av Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Flertalet av församlingens grundare var invandrare från Tyskland och Polen. Vid församlingens bildande fanns 251 judar i Malmöhus län, varav 209 i Malmö. 1873 erhöll församlingen mark av staden som sedan blev den gamla judiska begravningsplatsen vid Föreningsgatan. Församlingen anställde också en kosherslaktare som även var kantor och en religiös lärare för församlingens barn.
År 1900 anställdes församlingens första rabbin Joseph Wohlstein. Malmö synagoga invigdes 1903. Församlingen medlemsantal växte främst tack vare invandring från Polen, Ryssland, Ukraina och Baltikum. Judarna flydde undan fattigdom, antisemitism i form av ohyggliga pogromer och hotet om att som 11 åring bli utskriven som soldat i tsarens armé. De flesta av dessa invandrade judar bosatte sig i stadsdelen Nöden i Lund.
1920- och 1930-talen
1920-talet blev en tid av tillväxt i församlingen. 1932 grundades sportklubben Hakoah av församlingsmedlemmar. Hakoah är fortfarande en aktiv sportklubb idag. 1930-talet präglades för övrigt av den begynnande katastrofen som började med Hitlerregimens makttillträde 1933. Församlingen tog tidigt emot judiska flyktingar från framför allt Nazityskland, vilket fick församlingens sociala verksamhet att öka väsentligt.
1940-talet: Förintelsen och flyktingmottagandet
Hösten 1943 lyckades 90 procent av de danska judarna undgå att skickas till koncentrationsläger genom att fly till Sverige. De välkomnades av sina bröder och systrar i Malmö. Från 1945 och åren efter krigsslutet kom tusentals judar från Förintelsen till Sverige. Församlingens hjälpkommitté blev en del av mottagandet av flyktingarna. En viktig arbetsuppgift var att hjälpa till att söka efter anhöriga som kunde vara vid liv. Flera hundra av dessa flyktingar bosatte sig permanent i Malmö. Det var människor som funnit en hoppets hamn i Malmö. De som som överlevt koncentrationslägren och fasorna i Tyskland, Polen, Österrike, Tjeckoslovakien och Ungern blev medlemmar i judiska församlingen. 1946 grundade dessa överlevande föreningen 1945 års räddade judar i Malmö.
1950- och 60-talen: Församlingens storhetstid
De överlevande utgjorde snart en viktig del i judiska församlingen i Malmö och Föreningen 1945 års räddade judar anordnade evenemang, fester, barnaktiviteter, studiecirklar med mera. Barn- och ungdomsaktiviteterna fick ett uppsving i takt med att det föddes fler barn. Även det kulturella livet fick en nystart inte minst tack vare jiddischteatern som leddes av Jakob Manovicz. Församlingen startade en lekskola som sedermera blev en förskola. Församlingen byggde också ut Cheder (religionsskolan).
1962 stod församlingshuset på Kamrergatan 11 klart för inflyttning. I slutet av 1960-talet anlände nästan 3 000 polska judar till Sverige. De hade flytt undan en kraftig statsstyrd antisemitisk förföljelse. Många av dessa judar bosatte sig i församlingens upptagningsområde och några av dem blev medlemmar i församlingen. Församlingens medlemsantal varierade, men var under många år och en bit in på 1970-talet över 2 000 personer.
1970-1990-talen: Långsam nedgång i medlemsantalet
1979 anlades en ny judisk begravningsplats i Rosengård och i mitten på 1980-talet köpte församlingen kursgården Höllviksgården i Höllviken för sin barn- och ungdomsverksamhet och för dess anslutna föreningar. Kursgården användes flitigt för olika weekend- och sommarläger. Med tiden kom barn till de överlevande som kommit efter andra världskriget att utgöra en stor del av församlingens ledning. 1991 grundades föreningen Förintelsens ögonvittnen, som utgjordes av överlevande som tog på sig ansvaret att gå ut mestadels till skolor för att berätta om sina upplevelser under Förintelsen. På 1990-talet började många medlemmar att känna av växande antisemitiska attityder och stämningar i Malmö. Församlingen började se en nedgång i medlemsantalet i slutet av 1990-talet.
2000-talet: Tuffa utmaningar
Församlingens medlemsantal sjönk under 2000-talets första årtionde. Delvis därför att de överlevande avlidit, delvis för att ökad antisemitism medfört att en del unga medlemmar valde att flytta från Malmö. Församlingen fick en vikande ekonomi. Utmaningarna möttes med ett outtröttligt frivilligt arbete med att upprätthålla församlingens utbud av religiösa tjänster och medlemsaktiviteter.
2010-talet: Enhetsförsamlingen
2009/2010 valde församlingens ledning att offentliggöra de problem med antisemitiska händelser som drabbat dess medlemmar. Församlingsledningen valde en öppen och mer proaktiv linje i kontakten med medier och myndigheter. Hotbilden har också föranlett omfattande säkerhetsåtgärder.
Efter en lång debatt, utredning och omröstning valde församlingens medlemmar att anta nya stadgar 2011 som gjorde församlingen till en så kallad enhetsförsamling. Det gör det möjligt att ha andra judiska inriktningar utöver den traditionella ortodoxa inom ramen för församlingen.
Samma år grundades Egalitära Synagogan i Malmö (ESM) som håller sina gudstjänster i församlingshuset på Kamrergatan 11. Samtidigt bildades Malmö Ortodoxa Synagoga (MOS) som håller sina gudstjänster i Malmö synagoga vid Betaniaplan. De nya stadgarna möjliggjorde för en person med en judisk mor eller judisk far eller som har konverterat till judendomen att bli medlem i församlingen. Denne kan sedan bli medlem i en av församlingens två synagogor så länge vederbörande uppfyller synagogans medlemskriterier. Även icke-judiska livspartners blir välkomna som anhörigmedlemmar. Församlingen införde även möjligheten för medlemmar som flyttat från Malmö att inneha ett passivt medlemskap i församlingen.
2014 avyttrades Höllviksgården av ekonomiska skäl.
2016 inrättade församlingen ett informationscenter med ekonomiskt stöd från Malmö kommun.
2017 anställdes rabbin Moshe-David HaCohen som ortodox församlingsrabbin.
2019 fick församlingen en donation för församlingens verksamhet av Lennart Blecher och Dan Olofsson i form av en årlig utbetalning om två miljoner kronor vardera i tio års tid.
2020-talet: Samverkansarbete
Judiska Församlingen (JFM) har idag cirka 540 medlemmar. Förutom den synagogala verksamheten i ESM och MOS arrangerar JFM kulturella aktiviteter, fester och evenemang. Det är en intensiv verksamhet med många arrangemang. Förskolan Chinuch har en populär och uppskattad verksamhet i församlingshuset.
Många medlemmar är aktiva i projekt och initiativ för att skapa ett bättre klimat för judar i Malmö. Församlingen driver frågor som angår alla judar. I januari 2020 undertecknade församlingen en fyraårig samverkansöverenskommelse med Malmö stad om att synliggöra judisk identitet och motverka antisemitism. Samverkansöverenskommelsen har gjort det möjligt för JFM att få stöd från Malmö stad för att utveckla och driva Judiskt kunskapscenter i Malmö synagoga som invigdes hösten 2021. Samverkansavtalet förnyades i början av 2024.
År 2022 anställdes Natan Gesundheit som församlingsrabbin.
Hamas attack mot Israel den 7 oktober och det efterföljande kriget har påverkat situationen för judar i Malmö negativt. Judiska församlingens verksamhet fortsätter dock som vanligt.
(Foton: Arkiv, privata bilder, Judiska kulturföreningen 1945, Jubileumsboken “Templets sten föll på Föreningsgatan: Malmö synagoga 100 år”, Elinor Magnusson, Sydsvenskan, Agneta Nordin/SR).